Läkemedelsautomater i äldreomsorgen
SKR Kompetenscenter välfärdsteknik, 2024
Resultatet i korthet
| A | Brukare tar läkemedel med hjälp av hemtjänstpersonal vid fysiskt hembesök |
|---|---|
| B | Brukare tar läkemedel med hjälp av läkemedelsautomat |
Viktiga nyttor
- Frigjord tid för personal - färre besök med bil eller andra färdsätt
- Minskade kostnader för drivmedel
- Ökad patientsäkerhet
- Ökad trygghet och självständighet för brukaren
Viktiga kostnader
- Hyra för läkemedelsautomater
- Förändringsledning
- Utbildning av personal
Värdering
Någon värdering i pengar har inte gjorts i denna referensanalys. Kommuner kan göra en egen värdering i pengar i Excelmallen utifrån lokala förutsättningar.
1. Inledning
Många kommuner har idag ett manuellt arbetssätt vid läkemedelsgivning där personal ger läkemedel vid fysiskt hembesök. Med hjälp av denna nyttoanalys ser vi vilka nyttor som uppkommer om kommuner använder läkemedelsautomater som möjliggör att brukaren tar läkemedel på egen hand, istället för ett manuellt arbetssätt där personalen åker till brukaren för att ge läkemedel.
Nyttoanalysen kan användas för att:
- lära sig om de nyttor och kostnader som kan finnas med läkemedelsautomater
- som diskussionsunderlag
- som underlag för att ta fram en egen nyttoanalys utifrån den egna kommunens nyttor och kostnader
2. Metod
2.1 Om nyttoanalyser
I en nyttoanalys identifieras nyttor och kostnader som förknippas med en förändring. Där det är möjligt kan nyttor och kostnader också värderas i pengar. Risker och hinder analyseras också. Analysen innehåller också en bedömning av osäkerheter som är viktiga för att förstå och tolka resultatet.
2.2 Så gjorde vi
Nyttoanalysen togs fram av projektledare på SKR Kompetenscenter välfärdsteknik tillsammans med en kommun under 2024, utifrån Ineras metod för nyttokalkyler (2024 års version). AI användes inte. Analysen identifierar nyttor, kostnader, risker och hinder. Denna referensanalys innehåller inte en färdig värdering i pengar. Kommuner kan använda Excelmallen för att genomföra egna beräkningar.
2.3 Kategorier för nyttor och kostnader
| Kategori | Nytta | Kostnad |
|---|---|---|
| Finansiell | Minskade kostnader eller ökade intäkter. Kan värderas i pengar. | Ökade kostnader eller minskade intäkter. Kan värderas i pengar. |
| Omfördelning | Resurser som frigjords och kan användas till annat. Kan värderas i pengar. | Resurser som används till förändringen istället för till något annat. Kan värderas i pengar. |
| Kvalitet | En positiv effekt på exempelvis livsvillkor, välbefinnande, arbetsmiljö, rättigheter eller andra grundläggande sociala värden. Värderas inte i pengar. | En negativ effekt på exempelvis livsvillkor, välbefinnande, arbetsmiljö, rättigheter eller andra grundläggande sociala värden. Värderas inte i pengar. |
| Miljö | Effekter som är positiva för miljön. Värderas inte i pengar. | Effekter som är negativa för miljön. Värderas inte i pengar. |
3. Utgångspunkter
3.1 Jämförelse
Översiktlig jämförelse
A. Fortsätt som idag, det vill säga att hemtjänstpersonal ger läkemedel vid fysiskt hembesök.
B. Brukaren tar själv läkemedel med hjälp av en läkemedelsautomat.
Detaljerad jämförelse
| Scenario | Alternativ A | Alternativ B |
|---|---|---|
| Brukaren tar sitt läkemedel | Brukaren får hjälp av hemtjänstpersonal att ta sitt läkemedel | Brukaren tar läkemedel som läkemedelsautomaten portionerar ut |
| Personal kontrollerar att brukaren har tagit sina läkemedel | Personal är tillsammans med brukaren i hemmet och ser att hen tar läkemedlet | Systemet varnar hemtjänstpersonal om brukaren inte tagit sitt läkemedel |
| Teknik | Alternativ A | Alternativ B |
|---|---|---|
| Tekniskt stöd för läkemedelsgivning | Inget. | Läkemedelsautomat som: • laddas med läkemedel för en längre period – ofta en eller två veckor, antingen dosdispensierat eller lösdispensierat • kan bara portionera ut läkemedel i fast form som inte behöver kylförvaras • programmeras via ett molnbaserat webbgränssnitt med vilka tider brukaren ska ha läkemedel och påminner brukaren upprepade gånger om läkemedlen inte plockas ut inom angiven tid • kommunicerar med ansvarig personal vid avvikelser, exempel om brukaren inte tagit sina läkemedel. |
3.2 Ramar för analysen
Perspektiv: Nyttoanalysen identifierar nyttor och kostnader för brukare/patienter, personal, kommunen samt samhället. Geografiskt är analysen avgränsad till en fiktiv exempelkommun i Sverige. Tidshorisonten är 6 år.
3.3 Eventuella övriga avgränsningar
Följande intressenter kan påverkas av förändringen men ingår inte i analysen: region och närstående. Eventuella nyttor eller kostnader för dessa intressenter är inte inkluderade i denna analys.
4. Analys
4.1 Identifierade nyttor
Minskade kostnader för drivmedel
[Finansiell] [Kommunen]
Genom att införa läkemedelsautomater så behövs färre besök av personal hos brukaren på grund av att hen tar medicin på egen hand. Detta leder till minskat antal körda mil med kommunens fordon, vilket leder till minskad kostnad för drivmedel.
Frigjord tid för personal - färre besök med bil eller andra färdsätt
[Omfördelning] [Personal]
Genom att införa läkemedelsautomater så behövs färre besök av personal hos brukaren på grund av att hen tar medicin på egen hand. Detta innebär frigjord tid för de personal som hanterar läkemedelsgivning både utifrån den restid som minskar samt den personaltid som minskar hemma hos brukaren.
Frigjord tid för personal som arbetar med arbets- och schemaplanering
[Omfördelning] [Personal]
Genom att införa läkemedelsautomat så behövs färre besök av personal hos brukaren på grund av att hen tar medicin på egen hand. Detta innebär frigjord tid samt ökad flexibilitet för personal som arbetar med arbets- och schemaplanering.
Frigjord tid för sjuksköterskor - färre läkemedelsavvikelser
[Omfördelning] [Personal]
Genom att införa läkemedelsautomat så tar brukaren medicin på egen hand med hjälp av en läkemedelsautomat. Utan läkemedelsautomater är det ofta svårt för personal att hinna ge läkemedel i rätt tid, och ibland får brukaren även fel läkemedel. Vid de tillfällena skriver sjuksköterskan en läkemedelsavvikelse. Med läkemedelsautomater ökar möjligheten för brukaren att ta rätt medicin vid rätt tillfälle, vilket gör att det blir mindre läkemedelsavvikelser. Det i sin tur innebär frigjord tid för sjuksköterska och enhetschef som hanterar avvikelsen.
Ökad patientsäkerhet
[Kvalitet] [Brukare/patienter]
Genom att införa läkemedelsautomat får brukaren sitt intag av medicin vid rätt tid, vilket ökar patientsäkerheten.
Ökad trygghet för brukaren - bättre effekt från mediciner
[Kvalitet] [Brukare/patienter]
Genom att införa läkemedelsautomat får brukaren sitt intag av medicin vid rätt tid, vilket ger bättre effekt av mediciner som i sin tur leder till ökad trygghet för brukaren (och anhöriga).
Ökad självständighet för brukaren - kan ta sina läkemedel själv
[Kvalitet] [Brukare/patienter]
Genom att införa läkemedelsautomat kan brukaren ta sina läkemedel på egen hand vilket gör att hen får ökad frihet att disponera sin egen tid vilket leder till ökad självständighet.
Ökad självständighet för brukaren - bättre effekt från mediciner
[Kvalitet] [Brukare/patienter]
Genom att införa läkemedelsautomat får brukaren sitt intag av medicin vid rätt tid, vilket ger bättre effekt av mediciner och hen kan då klara mer aktiviteter i vardagen på egen hand, vilket leder till ökad självständighet
Bättre arbetsmiljö för personal - brukaren klarar mer själv
[Kvalitet] [Personal]
Genom att införa läkemedelsautomat får brukaren bättre effekt av mediciner då de intas i rätt tid. Det i sin tur leder till att brukaren inte behöver lika mycket hjälp av personal vid respektive besök, vilket gör att hen kan klara mer aktiviteter i vardagen på egen hand, vilket ger förbättrad arbetsmiljö för personal som arbetar hos brukaren.
Förbättrad arbetsmiljö för personal - minskad risk för arbetsplatsolyckor i bil
[Kvalitet] [Personal]
Genom att införa läkemedelsautomat behöver personal inte besöka brukaren för att ge läkemedel, vilket minskar risken för arbetsplatsolyckor i bil, vilket ger förbättrad arbetsmiljö för personal.
Förbättrad arbetsmiljö för personal - ökad flexibilitet och balans
[Kvalitet] [Personal]
Genom att införa läkemedelsautomat ökar flexibiliteten för hemtjänsten kring inplanerade besök, vilket ger bättre förutsättningar för god balans under arbetsdagen för personal, vilket i sin tur ger förbättrad arbetsmiljö.
Minskad miljöpåverkan för samhället
[Miljö] [Samhället]
Genom att införa läkemedelsautomat så minskar antalet besök av personal hemma hos brukaren vilket leder till minskat antal körda mil med kommunens fordon, vilket minskar miljöpåverkan för samhället.
4.2 Identifierade kostnader
4.2.1 Kostnader som uppstår som följd av förändringen
Inga sådana kostnader har identifierats i denna analys.
4.2.2 Kostnader som krävs för att genomföra och upprätthålla förändringen
- Hyra för läkemedelsautomater [Finansiell]
- Förändringsledning [Omfördelning]
- Utbildning av personal [Omfördelning]
- Information och installation till brukare [Omfördelning]
- Övriga kostnader för drift, support med mera [Omfördelning]
4.3 Risker
- Osäkerhet hos brukare kring hur läkemedelsautomaten fungerar
- Färre besök av personal kan öka risken för oro och ensamhet hos brukaren och anhöriga
- Färre besök av personal kan öka risken att försämrad hälsa inte upptäcks lika snabbt som tidigare
- Oro hos personal för att inte hantera läkemedelsautomaten på rätt sätt
4.4 Hinder
Inga hinder identifierades i analysen.
5. Värdering
5.1 Val av arbetssätt
Ingen värdering i pengar har gjorts i denna referensanalys. Kommuner kan använda Excelmallen för att genomföra egna beräkningar.
5.2 Viktiga antaganden och underlag
Om kommunen genomför en värdering i pengar påverkas resultatet i hög grad av antaganden om hur många hembesök som kan ersättas av läkemedelsautomat, hur mycket restid och personaltid som frigörs, kostnaden per automat samt hur många brukare som är lämpliga för lösningen.
Detaljerade beräkningar och källor finns i Excelmallen.
6. Osäkerhetsbedömning
6.1 Effekter och samband
Analysen bygger på antaganden om effekter och samband samt erfarenheter från kommuner som arbetat med läkemedelsautomater. Resultatet ska tolkas som en uppskattning av möjliga effekter och nyttor givet lokala förutsättningar och utgör inte en garanti för faktiskt utfall. Det faktiska utfallet beror på hur lösningen implementeras, vilka brukare som omfattas och hur förändringsarbetet genomförs.
6.2 Data
Nyttoanalysen bygger på arbete och insikter som projektledare på SKR Kompetenscenter välfärdsteknik har identifierat tillsammans med företrädare för olika kommuner genom att använda metoden för nyttoanalys. Bland de företrädare för kommuner som medverkat finns god verksamhetskunskap.
6.3 Avgränsningar
Nyttoanalysen identifierar nyttor och kostnader för brukare/patienter, personal, kommunen samt samhället. Eventuella nyttor eller kostnader för region och närstående är inte inkluderade i denna analys. Nyttoanalysen är geografiskt avgränsad till en fiktiv exempelkommun i Sverige.
7. Sammanfattning
Denna analys gäller införande av läkemedelsautomater i äldreomsorgen och jämför ett manuellt arbetssätt där hemtjänstpersonal ger läkemedel vid fysiskt hembesök med ett arbetssätt där brukaren tar läkemedel själv med hjälp av läkemedelsautomat. Analysen identifierar framför allt omfördelningsnyttor i form av frigjord tid för personal och finansiell nytta i form av minskade kostnader för drivmedel, samtidigt som flera viktiga kvalitetsnyttor identifieras för brukare och personal. Någon värdering i pengar har inte gjorts i denna referensanalys, och kommuner kan genomföra sådana beräkningar i Excelmallen utifrån lokala förutsättningar. Resultatet behöver tolkas med försiktighet eftersom det bygger på antaganden om effekter, samband och lokala förutsättningar samt påverkas av hur lösningen implementeras och vilka brukare som omfattas.