Mobila trygghetslarm i äldreomsorgen
SKR Kompetenscenter välfärdsteknik, 2026
Resultatet i korthet
Förändring
Analysen jämför ett arbetssätt där brukaren med stationärt trygghetslarm kan larma och få hjälp i den egna bostaden med ett arbetssätt där brukaren med mobilt trygghetslarm kan larma och få hjälp både i och utanför bostaden.
Viktiga nyttor
- Frigjord tid genom färre fysiska besök
- Minskade kostnader för drivmedel
- Ökad känsla av trygghet
- Ökad självständighet, delaktighet och aktivitet i vardagen
Viktiga kostnader
- Kostnad för mobila trygghetslarm
- Förändringsledning under införande
- Utbildning av personal
- Information och utbildning till brukare
Värdering
En Excelmall finns tillgänglig för kommuner som vill värdera utvalda nyttor och kostnader i pengar.
1. Inledning
1.1 Syfte
Många kommuner erbjuder brukare stationära trygghetslarm som enbart fungerar i den egna bostaden. Med hjälp av denna referensanalys belyses vilka nyttor och kostnader som kan uppkomma om brukare använder mobila trygghetslarm, i stället för stationära trygghetslarm.
De insatser som individer skulle kunna klara på egen hand om de har tillgång till mobilt trygghetslarm är ledsagning, promenad och inköp. Dessa insatser ingår därför i analysen. Det skulle också kunna finnas andra insatser som kan ersättas med mobila trygghetslarm. Därför finns det utrymme för kommunen att lägga till egna sådana insatser.
1.2 Bakgrund och kontext
SKR Kompetenscenter välfärdsteknik har tagit fram ett stöd till kommuner för att underlätta kommunernas arbete att ta fram nytta och kostnader för specifika välfärdstekniker. Denna referensanalys avser införande av mobila trygghetslarm inom hemtjänsten.
2. Metod
2.1 Om nyttoanalyser
I en nyttoanalys identifieras nyttor och kostnader som förknippas med en förändring. Där det är möjligt kan nyttor och kostnader också värderas i pengar. Analysen innehåller också en bedömning av osäkerheter som är viktiga för att förstå och tolka resultatet.
2.2 Så gjorde vi
Analysen har tagits fram med hjälp av Ineras metodstöd för nyttoanalyser. Denna referensanalys beskriver identifierade nyttor, kostnader och risker för införande av mobila trygghetslarm. Värdering i pengar har inte genomförts i denna referensanalys. Kommuner kan använda Excelmallen för lokal värdering utifrån egna förutsättningar.
2.3 Kategorier för nyttor och kostnader
| Kategori | Nytta | Kostnad |
|---|---|---|
| Finansiell | Minskade kostnader eller ökade intäkter. Kan värderas i pengar. | Ökade kostnader eller minskade intäkter. Kan värderas i pengar. |
| Omfördelning | Resurser som frigörs och kan användas till annat. Kan värderas i pengar. | Resurser som används till förändringen istället för till något annat. Kan värderas i pengar. |
| Kvalitet | En positiv effekt på exempelvis livsvillkor, välbefinnande, arbetsmiljö, rättigheter eller andra grundläggande sociala värden. Värderas inte i pengar. | En negativ effekt på exempelvis livsvillkor, välbefinnande, arbetsmiljö, rättigheter eller andra grundläggande sociala värden. Värderas inte i pengar. |
| Miljö | Effekter som är positiva för miljön. Värderas inte i pengar. | Effekter som är negativa för miljön. Värderas inte i pengar. |
3. Utgångspunkter
3.1 Jämförelse
Översiktlig jämförelse
A. Fortsätt som idag, det vill säga att brukaren med stationärt trygghetslarm kan larma och få hjälp i den egna bostaden.
B. Brukare med mobilt trygghetslarm kan larma och få hjälp i och utanför den egna bostaden.
Detaljerad jämförelse
| Aktivitet eller arbetssätt | Alternativ A | Alternativ B |
|---|---|---|
| Larma vid behov av hjälp | Brukaren kan med stationärt trygghetslarm larma och få hjälp i den egna bostaden. | Brukaren kan med mobilt trygghetslarm larma och få hjälp i och utanför den egna bostaden. |
| Promenad, ledsagning och inköp | Brukaren kan behöva stöd från personal för promenad, ledsagning och inköp. | Brukaren kan i högre grad genomföra promenad, ledsagning och inköp på egen hand med stöd av mobilt trygghetslarm. |
| Teknikområde eller komponent | Alternativ A | Alternativ B |
|---|---|---|
| Trygghetslarm | Stationärt trygghetslarm som fungerar i den egna bostaden. | Mobilt trygghetslarm som fungerar i och utanför den egna bostaden. |
3.2 Ramar för analysen
Nyttoanalysen omfattar brukare, kommunen samt samhället. Geografiskt avser analysen en exempelkommun i Sverige. Tidshorisonten är 6 år.
3.3 Eventuella övriga avgränsningar
Analysen omfattar de insatser som individer skulle kunna klara på egen hand med stöd av mobilt trygghetslarm: ledsagning, promenad och inköp. Det skulle också kunna finnas andra insatser som kan ersättas med mobila trygghetslarm, men dessa ingår inte i denna analys.
4. Analys
4.1 Identifierade nyttor
Minskade kostnader för drivmedel
[Finansiell] [Kommunen]
Genom att införa mobila trygghetslarm blir brukaren mer självständig och trygg i vardagen, vilket leder till färre fysiska besök hos brukaren. Detta leder till minskat antal körda mil med kommunens fordon, vilket leder till minskade drivmedelskostnader.
Minskade kostnader för stationära trygghetslarm
[Finansiell] [Kommunen]
Genom att ersätta stationära trygghetslarm med mobila trygghetslarm, minskar kostnaden för de stationära trygghetslarmen.
Frigjord tid genom färre fysiska besök
[Omfördelning] [Personal]
Genom att införa mobila trygghetslarm blir brukaren mer självständig och trygg i vardagen, vilket leder till att antalet fysiska besök av personalen för insatser som promenad, ledsagning samt inköp minskar. Detta frigör tid för personalen, både utifrån minskad restid och minskad personaltid med brukaren.
Frigjord tid genom senareläggning av fysisk hemtjänst och SÄBO
[Omfördelning] [Kommunen]
Genom att införa mobila trygghetslarm ges brukaren möjlighet att vara mer aktiv och självständig utanför den egna bostaden. Detta leder till att brukaren kan bibehålla sin fysiska och mentala aktivitet samt självständighet en längre tid, vilket gör att utökade insatser från kommunen kan senareläggas.
Bättre möjlighet till kompetensförsörjning
[Omfördelning] [Kommunen]
Genom att införa mobila trygghetslarm kan behovet av bilresor minska när brukare klarar promenad, ledsagning och inköp på egen hand. Det kan skapa större möjligheter att rekrytera personal utan körkort till arbetsuppgifter som inte kräver bilresor. Dessutom kan arbetsmiljön förbättras när stressen för att hinna till alla besök minskar. Sammantaget kan detta göra det lättare att rekrytera och behålla personal och därmed förbättra kommunens möjlighet till kompetensförsörjning.
Minskad kostnad för fordonsflotta
[Finansiell] [Kommunen]
Genom att införa mobila trygghetslarm minskar behovet av antal besök hos brukare och då även behovet av tillgängliga bilar i hemtjänsten. Det leder till minskade kostnader fordon, försäkringar samt reparationer.
Ökad självständighet, delaktighet och aktivitet i vardagen
[Kvalitet] [Brukare/patienter]
Genom att införa mobila trygghetslarm behöver personalen inte genomföra insatser med brukaren som hen med stöd av ett mobilt trygghetslarm klarar själv. Det leder till att brukaren i högre utsträckning utför aktiviteter på egen hand, vilket leder till att brukaren blir mer delaktig i sina val av aktiviteter samt mer aktiv och självständig utanför den egna bostaden.
Ökad känsla av trygghet
[Kvalitet] [Brukare/patienter]
Genom att införa mobila trygghetslarm kan brukaren vid behov av hjälp larma, oavsett var i kommunen brukaren befinner sig. Detta ger en ökad känsla av trygghet.
Motverkad social isolering
[Kvalitet] [Brukare/patienter]
Genom att använda sig av mobilt trygghetslarm, ökar brukarens frihet genom att hen kan röra sig utanför den egna bostaden och upprätthålla sociala aktiviteter. Detta bidrar till minskad social isolering.
Ökad trygghet för närstående
[Kvalitet] [Närstående]
Genom att brukaren använder mobilt trygghetslarm, kan hen larma även utanför den egna bostaden. Detta kan bidra till att även anhöriga blir tryggare.
Förbättrad arbetsmiljö för personal
[Kvalitet] [Personal]
Mobila trygghetslarm bidrar till bättre arbetsmiljö på två sätt:
- sannolikheten att personalen behöver hjälpa brukare med insatser som promenad, ledsagning och inköp minskar. Detta kan leda till minskad stress och därmed en förbättrad arbetsmiljö. Denna nytta bedöms som extra stor på vinterhalvåret då väder och väglag ibland är utmanande.
- Bilåkandet minskar för personalen. Detta leder till en minskad risk för olyckor.
Minskad miljöpåverkan för samhället
[Miljö] [Samhället]
Genom att införa mobila trygghetslarm minskar antalet fysiska insatser av personalen med brukaren, vilket leder till ett minskat antal körda mil med kommunens fordon, vilket i sin tur minskar miljöpåverkan för samhället.
4.2 Identifierade kostnader
4.2.1 Kostnader som förväntas som en konsekvens av förändringen
Inga kostnader som förväntas som en konsekvens av förändringen har identifierats.
4.2.2 Kostnader som krävs för att genomföra och upprätthålla förändringen
Engångskostnader
- Införandekostnader till leverantören [Finansiell] [Kommunen]
- Förändringsledning under införande [Omfördelning] [Kommunen]
- Utbildning av personal [Omfördelning] [Kommunen]
- Information och utbildning till brukare [Omfördelning] [Kommunen]
Löpande kostnader
- Kostnad för mobila trygghetslarm, inklusive utrustning och tjänster enligt avtal [Finansiell] [Kommunen]
- Kommunens kostnader för drift, support med mera [Omfördelning] [Kommunen]
4.3 Risker
- Risk att det mobila trygghetslarmet inte fungerar i och utanför den egna bostaden om mobiltäckningen är svag eller saknas.
- Risk att de mobila trygghetslarmen används av brukaren för att få annat stöd än akut hjälp.
- Risk för falsk trygghet om larmet inte används på ett korrekt sätt eller att larmet inte är laddat innan man lämnar bostaden.
- Risk att personalen känner en ökad stress för att hantera och åka i väg på larm som sker utanför den egna bostaden samt utanför personalens egen hemtjänstgrupp.
- Risk för ökad sårbarhet vid eventuella IT-attacker, elavbrott eller liknande. Det leder i sin tur till högre arbetsbelastning om tekniken ligger nere eftersom insatserna då behöver utföras genom fysiska besök.
4.4 Hinder
Inga hinder har identifierats.
5. Värdering
5.1 Val av arbetssätt
Ingen värdering i pengar har genomförts i denna referensanalys. Kommuner kan använda Excelmallen för lokal värdering utifrån egna förutsättningar.
5.2 Viktiga antaganden och underlag
Om kommunen genomför en värdering i pengar påverkas resultatet i hög grad av antaganden om hur många fysiska besök som kan ersättas, hur mycket restid och personaltid som frigörs, kostnaden för mobila trygghetslarm samt hur många brukare som är lämpliga för lösningen.
6. Osäkerhetsbedömning
6.1 Effekter och samband
Analysen bygger på antaganden om effekter och samband. Resultatet ska tolkas som en uppskattning av möjliga effekter och nyttor givet lokala förutsättningar och utgör inte en garanti för faktiskt utfall. Det faktiska utfallet beror på hur lösningen implementeras, vilka brukare som omfattas och hur förändringsarbetet genomförs.
6.2 Data
Analysen bygger på underlag som tagits fram inom SKR Kompetenscenter välfärdsteknik med stöd av Ineras metodstöd för nyttoanalys. Om kommuner använder Excelmallen för lokal värdering kommer resultatet att påverkas av lokala antaganden och data.
6.3 Avgränsningar
Analysen omfattar brukare, närstående kommunen samt samhället. Insatserna promenad, ledsagning och inköp ingår i analysen. Andra möjliga insatser som skulle kunna ersättas med mobila trygghetslarm ingår inte i denna analys.
6.4 Samlad bedömning av osäkerheten
Analysen ger en översiktlig bild av möjliga nyttor, kostnader och risker vid införande av mobila trygghetslarm. Resultatet behöver tolkas med försiktighet och prövas mot lokala förutsättningar, särskilt om underlaget ska användas som grund för egen värdering i pengar.
7. Sammanfattning
Denna referensanalys gäller införande av mobila trygghetslarm och jämför ett arbetssätt där brukaren med stationärt trygghetslarm kan larma och få hjälp i den egna bostaden med ett arbetssätt där brukaren med mobilt trygghetslarm kan larma och få hjälp i och utanför bostaden. Analysen identifierar framför allt omfördelningsnyttor i form av frigjord tid genom färre fysiska besök och finansiella nyttor i form av minskade kostnader för drivmedel och stationära trygghetslarm. Därutöver identifieras flera viktiga kvalitetsnyttor för brukare, personal och närstående. Någon värdering i pengar har inte genomförts i denna referensanalys, men kommuner kan använda Excelmallen för lokal värdering utifrån egna förutsättningar. Resultatet behöver tolkas med försiktighet eftersom det bygger på antaganden om effekter, samband och lokala förutsättningar.